Huvudet fullt av...

En kommentar
 
Idag var tredje dagen i rad som jag vaknade och under de första förvirrade minuterna var övertygad om att jag hade sagt upp mig. Jag som aldrig kommer ihåg vad jag drömmer, vilket jag förvisso inte gjort nu heller, men känslan har verkligen varit övertygande. En del saker kommer jag ihåg, t.ex. att jag sträcker fram pappret med min uppsägning när chefen har berättat vad min nya lön är. Det där "undermedvetna" vill nog säga mig något. T.ex. att jag ska ta itu med saker och ting istället för att trycka undan mina bittra känslor....
 
Har gått runt i ett par (av de fyra!) nya långbyxorna idag. Det känns helt underbart att ha långbyxor som inte sitter klistrade runt vaderna. Funderar på om jag ska vara så wild and crazy imorgon att jag åker till jobbet i nya brallor?!
 
Stundtals blir jag galet irriterad på maken. Han har varit hemma på heltid i över 18 månader nu, men inte sjutton tar han mer ansvar för matinköp, matlagning, disk, städning och tvätt inte. Det som stör mig allra mest är hans tvättrutiner. Av någon anledning måste han tvätta sina kläder på helgerna, trots att han dräller runt hemma i sin ensamhet mellan 8-14 måndag-fredag. På helgerna - då tvättar ju jag mina kläder! *morrar dovt* Och att barnen producerar tvätt - det verkar han inte ens märka... *suckar tungt*
 
Två kilo upp? Vafan har jag gjort nu då?
 
Solen och värmen - jag njuter! Om några dagar kommer världen runt mig att bestå av ett grönt skimmer. Gud vad fint det är.
 
Axeln känns faktiskt något bättre, trots att jag inte gör riktigt alla övningar jag borde varje dag. Den allra fjolligaste hoppar jag över. Sjukgymnasten ringde faktiskt i fredags för att fråga hur det gick. Blev en smula förvånad, känslan är ju att jag bara är en del på det löpande bandet av patienter. Men vi hade ett riktigt trevligt samtal.
 
Väljer aktivt att strunta i alla måsten jag har i huvudet som säger att jag borde fixa mat till veckans luncher, sortera min garderob som svämmar över och klippa buskar i trädgården. Nu tänker jag strunta i allt en stund!
 
 
 
 
 
1 Rebecca Adnell:

skriven

Fin bild!