Göta Petter - klockan är snart 18:00....
....och jag sitter fortfarande på jobbet. Dels för att jag de facto behöver det och dels för att vara lite småjävlig.
Jag ska på "viktigt möte" i den stora hönsgården imorgon - beordrad av chefen som inte själv vill gå - vilket innebär att jag förlorar en hel dag på jobbet. Eftersom jag även på måndag ska sitta i "viktigt möte" - återigen beordrad av chefen - känns det rätt bra att sitta här nu och få chansen att göra klart en massa småsaker. I huvudet var det fler saker än i verkligheten kan jag konstatera, jag har stökat undan allt utom en sak. *nöjd* Och det där med småjävlig, maken sa i förbigående igår att han ikväll skulle träffa en bekant för att planera en vandring. Jaha sa jag, men inte förrän efter 20:00. Varför det? undrade maken. Ja, jag ska jobba länge sa jag. Så det är lite på pin kiv som jag sitter här. Också.
Till yttermera visso är jag svullen som en tunna. Jag begriper inte vad som händer med min kropp, hur kan det vara så varierande? *frustrerad*