Tiden bara blåser iväg känns det som. Idag är det redan torsdag...
Hittills har veckan varit full, på jobbet går det i 180 knyck och hemmavid kryllar det av sjuklingar. Maken har väl fått samma förkylning som jag hade förra veckan och barnen har magsjuka med tillhörande feber i lite olika stadier. Tur att jag själv står på benen!
Samtidigt som upplevelsen är att tiden rusar iväg tycker jag att den går långsamt. Märklig upplevelse.
