Manjana manjana

Kommentera

Både igår och idag har jag åkt till jobbet med "manjana manjana"-känsla. Inte haft något bokat eller inplanerat. 


Och tänk - båda dagarna har blivit galna.

Igår dök chefen upp strax innan lunchtid och sa "Du måste göra en film tills på fredag!"

Öh, va?!

Jag är inget filmproffs, jag har gjort typ tre filmer. Och ingen av dem skulle visas för 900 personer! 

Min spontana tanke och känsla var NEEEJ!!! Vill inte vill inte vill inte!

Men jag föll till föga, gjorde en film på under tre timmar. Mailade den till chefen och undrade vad han tyckte, för själv tyckte jag att den var ren skit. 

Han jublade så klart. 

En dryg kvart efter vår avstämning får vi veta att det är stora problem med ljud/ljusanläggningen i den lokal vi ska vara i - teknikerna avrådde från filmvisning!

Högre makter hör bön! 🙏

Tre bortkastade timmar, tre jävligt stressiga timmar. Men herregud vad skönt att slippa den där filmen.

Det var igår det, idag hände så klart något liknande. Idag gick jag "all in" i fyra timmar för att lösa något som min chef "missat" (läs: glömt bort!). 

Kan säga att jag känner att jag lever, och det är inte ens fredag.

Morgondagen kommer att bli ett kaos utan like - ett kaos som kräver att man klär upp sig till tänderna! Jag måste alltså börja morgondagen med att gräva fram representativa kläder samt gå skallgång efter återstoden av det som en gång i tiden var mitt smink, innan barnen började leka med det.

Men det är imorgon det!